Skogsnäringens betydelse för svensk ekonomi

Skogsnäringen, det vill säga skogsindustrin och skogsbruket, är en stor del av Sveriges samhällsekonomi. Enligt FN´s livsmedel- jordbruksorganisation utgör närmare hälften av Sverige landareal av skogsmark, vilket är strax över 28 miljoner hektar. 50 procent av den svenska skogen ägs av privata skogsägare, 25 procent ägs av skogsbolag och resterande 25 procent ägs av svenska staten.

Skogsnäring skapar arbete

Skogsnäringen i Sverige ger idag arbete till ungefär 60 000 personer enligt siffror från Skogsindustrierna, som är massa- och pappers samt den trämekaniska industrins bransch- och arbetsgivarorganisation. Denna siffra över sysselsatta stiger uppemot 200 000 om man även räknar in underleverantörer och kringverksamheter till skogsnäringen. 2012 var Sverige världens tredje största exportör av trävaror, papper och massa efter USA och Kanada.

Skogsnäringen är bra för privatekonomin

Eftersom hälften av den svenska skogsmarken ägs av privatpersoner är skogsnäringen även viktig för privatekonomin. Idag finns det nära 330 000 skogsägare som svarar för 60 procent av skogsavverkningarna i Sverige. De flesta skogsägare sköter sina verksamheter genom enskild firma och organiserar sig med andra skogsägare genom skogsägarföreningar.

Skogsindustrin hjälper även till att bevara friluftsliv och naturturism som har stora ekonomiska värden för Sverige. Även rennäringen, som är en exklusiv rättighet för samerna, är en viktig näringsgren som är beroende av skogsmarker.

Vi värnar om en Grönare Skog

Vår skog är betydligt viktigare än vad vi kanske tror. Inte minst ur en samhällsekonomisk aspekt utan även ur en miljösynpunkt. Att värna om miljön är ytterst viktigt. Vi vill med denna webbsida helt enkelt fortsätta värna om en grönare skog – det är vår förhoppning att ni som besökare följer med oss i vår strävan.

Om Skogsbruk i Sverige

I många länder är naturen den största och viktigaste tillgången som utnyttjas för att skapa arbete och bidra till en stabil samhällsekonomi. Närmare två tredjedelar av Sveriges landyta består av olika typer av skogsmark så som granskog, lövskog, sumpskog, strandskog och fjällskog. Skogstillgångarna är av mycket stor betydelse för den svenska samhällsekonomin. Skogsnäringen står idag för mellan 15 och 20 procent av Sveriges totala exportinkomst.

Olika typer av skogsbrukssätt i Sverige

• Trakthyggesbruk
Trakthyggesbruk innebär att man planterar en generation träd som under sin uppväxt gallras och röjs för att slutligen skördas genom slutavverkning. Därefter planteras ett nytt bestånd och denna cykel upprepas med en jämn omloppstid. Denna metod har sedan 1950 varit dominerade inom svenskt skogsbruk.

• Hyggesfritt skogsbruk
Hyggesfritt skogsbruk är egentligen ingen avverkningsmetod utan ett samlingsbegrepp för de olika system och åtgärder inom skogsbruk som inte ingår i traditionell trakthyggesbruk. Skötselsystemet innebär att man brukar skogen utan att kalhugga den som man gör vid slutavverkning, vilket gör att marken kontinuerligt är skogbevuxen.

Skogens användningsområden

Historiskt sett har skogen gett råvara till papper, trämaterial och bränsle men på senare tid även gett råvara till förnybar bioenergi. Barrskog brukades och användes för bland annat husbygge samt framställning av tjära och träkol. Lövträd, som ofta låg i nära anslutning till gårdarna, användes som bränsle samt för att göra vinterfoder till djuren. Träd som bär frukt, ollon eller nötter användes med fördel till skeppsbyggen och var av särskilt intresse för makthavarna.

Lagar och regelverk för skogsbruk

För att kunna använda de råvaruresurser som landet erbjuder måste man kunna utvinna dem på ett säkert och effektivt sätt. Svenskt skogsbruk regleras av skogsvårdslagstiftningen som tagits fram av riksdagen i syfte att bevara skogens produktionsförmågan . Den anger de grundläggande kraven och ramarna för hur skogsnäringen ska bedrivas. Till exempel anger lagen de krav som rör anläggning av skog, anmälan av skogsavverkning, skyddsåtgärder mot skadeinsekter samt vilken virkesproduktion som måste uppnås av skogsägaren. Lagen anger även vilken hänsyn skogsägaren måste ta till naturen, rennäringen och kulturmiljön.

I Sverige är det skogsstyrelsen som är den tillsynsmyndighet som bevakar att skogsvårdslagen följs. Deras uppgift är att bidra till att skog och mark utnyttjas ansvarsfullt och effektivt för att säkerställa en uthållig och god avkastning.

Förutom skogsvårdslagen finns det även andra lagar som i viss mån berör alla skogsägare i Sverige. Miljöbalken, kulturminneslagen samt lagar som fattas inom EU är några exempel på lagar som berör skogsbruket och skogsägare i Sverige.