Skogsavverkning i Afrika

Precis som Sverige är många länder i Afrika direkt beroende av skogsbruket, och skogsindustrin är en de viktigaste inkomstkällorna för dessa länder. Regnskogen i Centralafrika är världens näst största efter den brasilianska regnskogen, och den utgör nästan 80 procent av hela Afrikas regnskog. På grund av de regleringar som rör regnskog ser inte skogsbruket likadant ut som det gör i Sverige och övriga Europa.

Det finns planer som går ut på att göra stora delar av Afrikas regnskog till nationalparker för att skydda den mot skövling. Det största hotet mot regnskogen är illegal skogsavverkning och tros minska regnskogen med över 8000 kvadratkilometer varje år. Det finns redan exportlagar som ska skydda regnskogen mot skadligt bruk men på grund av att det råder stor korruption i många av de centralafrikanska länderna följs inte dessa lagar.

På grund av att dessa exportlagar inte följs exporteras bland annat timmer som en obearbetad råvara, vilket gör att länderna förlorar den vinst de kunde tjänat om de själva hade förädlat råvaran. Ett annat stort problem för miljön är den selektiva avverkning som sker eftersom man till största delen avverkar de träslag som har högst försäljningsvärde. Det sker en viss återplantering av skogen men inte i samma utsträckning som i Europa och Nordamerika, vilket kan få omfattande konsekvenser för ekosystemet i framtiden.

Miljöfrågor som rör skogsbruk i Sverige

En stor miljöfråga som rör skogsbruket är hållbar utveckling. Det handlar om att nå såväl ekonomisk hållbarhet som ekologisk och social hållbarhet. Begreppet hållbar utveckling infördes 1987 i samband med att Brundtlandkommissionens rapport ”vår gemensamma framtid” publicerades.

Såhär lyder definitionen av hållbart skogsbruk som antogs inom Forest Europe 1993:

” Med uthålligt skogsbruk menas förvaltning och nyttjande av skog och skogsmark på ett sådant sätt, och i en sådan takt att dess biologiska mångfald, produktivitet, föryngringskapacitet, vitalitet och förmåga att både nu och i framtiden fylla viktiga ekologiska, ekonomiska och sociala funktioner på lokal, nationell och global nivå bevaras, utan att andra ekosystem skadas ”.

Definitionen antogs även senare av FN´s jordbruks- och livsmedelsorganisation och innebär bland annat att:

– Skog och skogsmark ska brukas ansvarsfullt och produktivt på ett sätt som ger en uthålligt god avkastning.
– Skogbruket ska ta hänsyn till natur- och kulturmiljöer samt se till att vattenkvalitet och biologisk mångfald bevaras i skogen.
– Frågor som rör relationer mellan skogsbruket och rennäringen samt allemansrätt och landsbygdsutveckling ska iaktas. Det gäller även frågor i arbetsvillkoren i skogsbruket så som anställningsförhållanden, kompetenskrav, arbetsmiljö och arbetsorganisation.
Konsumtionens påverkan på miljön

En annan viktig miljöfråga som rör skogsbruk i Sverige är konsumtionen av träprodukter. Eftersom produktionen av de tjänster och varor vi köper har stor inverkan på miljön är det viktigt att öka medvetenheten kring hur vår konsumtion påverkar naturen och omgivningen. Skogen är en viktig del i vårt ekosystem och bör till varje pris bevaras och brukas på ett ansvarsfullt och effektivt sett.

Skogsnäringens betydelse för svensk ekonomi

Skogsnäringen, det vill säga skogsindustrin och skogsbruket, är en stor del av Sveriges samhällsekonomi. Enligt FN´s livsmedel- jordbruksorganisation utgör närmare hälften av Sverige landareal av skogsmark, vilket är strax över 28 miljoner hektar. 50 procent av den svenska skogen ägs av privata skogsägare, 25 procent ägs av skogsbolag och resterande 25 procent ägs av svenska staten.

Skogsnäring skapar arbete

Skogsnäringen i Sverige ger idag arbete till ungefär 60 000 personer enligt siffror från Skogsindustrierna, som är massa- och pappers samt den trämekaniska industrins bransch- och arbetsgivarorganisation. Denna siffra över sysselsatta stiger uppemot 200 000 om man även räknar in underleverantörer och kringverksamheter till skogsnäringen. 2012 var Sverige världens tredje största exportör av trävaror, papper och massa efter USA och Kanada.

Skogsnäringen är bra för privatekonomin

Eftersom hälften av den svenska skogsmarken ägs av privatpersoner är skogsnäringen även viktig för privatekonomin. Idag finns det nära 330 000 skogsägare som svarar för 60 procent av skogsavverkningarna i Sverige. De flesta skogsägare sköter sina verksamheter genom enskild firma och organiserar sig med andra skogsägare genom skogsägarföreningar.

Skogsindustrin hjälper även till att bevara friluftsliv och naturturism som har stora ekonomiska värden för Sverige. Även rennäringen, som är en exklusiv rättighet för samerna, är en viktig näringsgren som är beroende av skogsmarker.

Vi värnar om en Grönare Skog

Vår skog är betydligt viktigare än vad vi kanske tror. Inte minst ur en samhällsekonomisk aspekt utan även ur en miljösynpunkt. Att värna om miljön är ytterst viktigt. Vi vill med denna webbsida helt enkelt fortsätta värna om en grönare skog – det är vår förhoppning att ni som besökare följer med oss i vår strävan.

Om Skogsbruk i Sverige

I många länder är naturen den största och viktigaste tillgången som utnyttjas för att skapa arbete och bidra till en stabil samhällsekonomi. Närmare två tredjedelar av Sveriges landyta består av olika typer av skogsmark så som granskog, lövskog, sumpskog, strandskog och fjällskog. Skogstillgångarna är av mycket stor betydelse för den svenska samhällsekonomin. Skogsnäringen står idag för mellan 15 och 20 procent av Sveriges totala exportinkomst.

Olika typer av skogsbrukssätt i Sverige

• Trakthyggesbruk
Trakthyggesbruk innebär att man planterar en generation träd som under sin uppväxt gallras och röjs för att slutligen skördas genom slutavverkning. Därefter planteras ett nytt bestånd och denna cykel upprepas med en jämn omloppstid. Denna metod har sedan 1950 varit dominerade inom svenskt skogsbruk.

• Hyggesfritt skogsbruk
Hyggesfritt skogsbruk är egentligen ingen avverkningsmetod utan ett samlingsbegrepp för de olika system och åtgärder inom skogsbruk som inte ingår i traditionell trakthyggesbruk. Skötselsystemet innebär att man brukar skogen utan att kalhugga den som man gör vid slutavverkning, vilket gör att marken kontinuerligt är skogbevuxen.

Skogens användningsområden

Historiskt sett har skogen gett råvara till papper, trämaterial och bränsle men på senare tid även gett råvara till förnybar bioenergi. Barrskog brukades och användes för bland annat husbygge samt framställning av tjära och träkol. Lövträd, som ofta låg i nära anslutning till gårdarna, användes som bränsle samt för att göra vinterfoder till djuren. Träd som bär frukt, ollon eller nötter användes med fördel till skeppsbyggen och var av särskilt intresse för makthavarna.

Lagar och regelverk för skogsbruk

För att kunna använda de råvaruresurser som landet erbjuder måste man kunna utvinna dem på ett säkert och effektivt sätt. Svenskt skogsbruk regleras av skogsvårdslagstiftningen som tagits fram av riksdagen i syfte att bevara skogens produktionsförmågan . Den anger de grundläggande kraven och ramarna för hur skogsnäringen ska bedrivas. Till exempel anger lagen de krav som rör anläggning av skog, anmälan av skogsavverkning, skyddsåtgärder mot skadeinsekter samt vilken virkesproduktion som måste uppnås av skogsägaren. Lagen anger även vilken hänsyn skogsägaren måste ta till naturen, rennäringen och kulturmiljön.

I Sverige är det skogsstyrelsen som är den tillsynsmyndighet som bevakar att skogsvårdslagen följs. Deras uppgift är att bidra till att skog och mark utnyttjas ansvarsfullt och effektivt för att säkerställa en uthållig och god avkastning.

Förutom skogsvårdslagen finns det även andra lagar som i viss mån berör alla skogsägare i Sverige. Miljöbalken, kulturminneslagen samt lagar som fattas inom EU är några exempel på lagar som berör skogsbruket och skogsägare i Sverige.